Bouya

Jag skickade ett mail i torsdags med ett ultimatum om att min labbpartner behöver ha gjort samtliga delar i laborationen och förstått vad hen gjort för att vi skulle skicka in en gemensam rapport. Efter viss diskussion om att jag tydligen uppfattat hela situationen fel (...) gav det väldigt bra gensvar. Jag har under helgen svarat på några mail gällande modellkonstruktion och tänk som varit uppbyggda på "perfekt" vis (there is no perfect); inte "vad ska jag göra" utan "jag har gjort så här, tänkt så här, vill att det här ska hända men jag saknar det här". Svar på sådana frågor från min sida består oftast inte av svar, utan av motfrågor, så jag har inte tagit över tänkandet, utan hjälp till att bolla lite - något som jag är helnöjd med! I söndags tog vi dock ändå beslutet att lämna in separat, den gången på initiativ av min partner som märkte att hen var en bit ifrån att bli klar. Jag skickade ett pedagogiskt mail till examinatorn som gav ett OK. Så jag har lämnat in med avsikt att få godkänt på en gång, och hen satsar förmodligen på komplettering för att få mer tid att tänka igenom och lära sig. Jag har svarat på några frågor efter det och tänker fortsatt ställa upp och svara på frågor (med motfrågor) för att hjälpa vidare så att hen också når kursmålen. Jag vet såklart inte vad som pågår bakom mailen jag får, men på stämningen där så tycker jag att vänskapsrelationen fortfarande behållen, vilket ju är toppen! 

 

/ Lättad tjej