Bouya

I går gjorde jag mitt första besök på en vårdcentral i Östergötland. Jag gjorde EKG, blodprov, näsprov och utandningsprov. Diagnosen är än så länge att jag inte har någon förkylning kvar, men att mina luftrör inte har återhämtat sig, och blod- och näsprovet kommer då förhoppningsvis ge besked om det eventuellt sitter någon bakterie där som vi ska ta kål på med antibiotika. Jag fick ett väldigt bra bemötande, både tidbokningsmässigt och mottagningsmässigt. Jag fick göra de tester jag sa att jag ville, och några till, och diagnosen känns väldigt rimlig och riktig. Läkaren ville egentligen ge mig utegångsförbud i så lång utsträckning som möjligt, men jag har inte tid att vara sjuk så hon gick med på att jag får gå till skolan, men absolut inte träna eller gå på långa promenader! Helst ska jag ligga hemma och dricka varmt och mycket. Jag försöker mig på en kompromiss; gå på det nödvändigaste i föreläsningsväg och sedan gå hem och lägga mig och varva fortsatt läs med vilande.

 

Men ja, jag har inte tid att vara sjuk. Jag har åtminstone inte 40° feber och är helt sängliggande, utan jag har ändå kvar ork till att få lite saker gjorda, men kanske för mycket ork för att det ska vara bra. När jag går till skolan, eller vart som, så måste jag verkligen hejda mig och verkligen fokusera på att inte gå för fort! Jag har för mycket tempo i kroppen - jag är för stressad. Jag tycker inte att jag har varit ineffektiv i skolan, men jag har ändå massor kvar att göra. Och även när jag har lyckats bocka av listan med allt att göra, så har jag massor kvar att läsa! Det byggs upp mer och mer, och jag märker hur jag börjar länga tills om två och en halv vecka: då är det bara linjären kvar innan vi äntligen har några lediga dagar innan nästa period kickar igång. Tänk att bara ha en grej att göra!

 

Och tänk sen, när även det är gjort! Efter linjärtentan den 22:a bär det av till Märsta för sömn innan flyget mot Gran Canaria den 23:e! JA! Jag kommer att återvända till Gran Canaria, visserligen bara fram till lördagen den 27:e, men det är alltid något! Och, min ungerske (i brist på tydligare definition) "vän", Ákos ([Ákosh]), kommer hit den 20:e oktober (lagom till Mitterminskravallen), hjälper mig med repetitionerna till linjärtentan den 22:a, följer sedan med mig till och från Gran Canaria, och stannar eventuellt kvar här en vecka till efteråt. Då måtte jag ju vara frisk!

 

Så nu är det full fart sakta mak för att bli av med den här skiten!

"Hmm, I have to get this piece of food away from my between my teeth.."
..
"Oh, I haven't felt this cavity in a while"
..
"UH-OH"

 

 

Jo, jag svalde just en fyllning från en kindtand... NAH JA