Arvidsjaur
Jag befinner mig i Arvidsjaur. Jag jobbar som receptionist på Hotell Laponia och än så länge känns det gode bra. Gode är alltså något man säger här i Arvidsjaur. Det kommer mer och mer naturligt när jag skriver men jag har lagt på mig min "service-dialekt", som jag brukar kalla den, en dialekt som ligger någonstans i Mellansverige, geografiskt sett. Det är ju bra skumt, att när jag var i Norrköping så talade jag bredare än jag brukar göra hemma, och nu när jag farit norrut så har jag valt en dialekt mer söderifrån än vanligt. Det blir ju så påtagligt då att jag är utböling...
En annan skum sak var att jag i onsdags natt vid halv 3-tiden blev väckt av att jag hade en 75-80-årig man enbart klädd i kalsonger inne på mitt rum. Han hade vandrat runt i korridorerna (sömngång/senilgång) och letat efter sitt rum, och nu var han helt övertygad om att mitt rum var hans rum. Anledningen till att han lyckades ta sig in i mitt rum var att jag hade glömt nyckelkortet i dörren... Jag ringde ner till Ellis i repan och hörde efter vilket rumsnummer han hade och efter lite om och men lyckades vi stänga dörren om honom när han kommit in i sitt rum och tagits omhand av sin rumskompis. Det "intressanta" är, att för att lyckas ta sig mellan våra rum måste man först gå ner en våning, gå in i en annan del av hotellet, och sedan gå upp en våning. Kan bara gissa hur länge han hade varit ute och vandrat på jakt efter sitt rum...
En annan skum sak var att jag i onsdags natt vid halv 3-tiden blev väckt av att jag hade en 75-80-årig man enbart klädd i kalsonger inne på mitt rum. Han hade vandrat runt i korridorerna (sömngång/senilgång) och letat efter sitt rum, och nu var han helt övertygad om att mitt rum var hans rum. Anledningen till att han lyckades ta sig in i mitt rum var att jag hade glömt nyckelkortet i dörren... Jag ringde ner till Ellis i repan och hörde efter vilket rumsnummer han hade och efter lite om och men lyckades vi stänga dörren om honom när han kommit in i sitt rum och tagits omhand av sin rumskompis. Det "intressanta" är, att för att lyckas ta sig mellan våra rum måste man först gå ner en våning, gå in i en annan del av hotellet, och sedan gå upp en våning. Kan bara gissa hur länge han hade varit ute och vandrat på jakt efter sitt rum...
