Jól megy a magyar tanulás...
I dag fick jag en ovanlig känsla; helt plötsligt verkade ungerskan övermäktig. Ja, det är en helt annan språkstam, men det har ändå gått förvånansvärt lätt att lära sig, det påminner en del om spanskan. Men det är en lååååång väg kvar tills jag ens vågar börja påstå att jag behärskar det, och där såg jag uppförsbacken framför mig. Det var tungt, och nog första gången jag fått den känslan gällande ungerskan. Att det ska vara så sjukt svårt att skapa kopplingen mellan hjärna och tunga, den svåraste biten med språk...
För att lätta mina tankar började jag (åter igen) tänka på alla invandrare, främst flyktingar. De som kommer från alla möjliga olika länder, med olika språk, och ska påbörja ett nytt liv här i Sverige förmodligen väldigt motvilligt (vem vill behöva fly hemifrån?), och för det behöver man kunna svenska. Svenska är ett himla skumt språk ändå. Ta bara "varan" och "varan". "Artikeln" och "ödlan". Exakt samma stavning, men olika betydelser - inte helt ovanligt i språk med flera betydelser för ord. Men UTTALET. HUR ska man veta att det ska till två olika uttal dessutom!? Det syns inte! Jag blir lika "förbannat" imponerad varje gång jag kommer att tänka på de som lär sig svenska bra! Herreminje. I jämförelse ter sig ungerskan väldigt enkel. De skriver exakt som de uttalar orden (inga konstiga varianter på uttal för ng-/sch-/sk-/tj-stavelser beroende på efterföljande vokal, utan bara ETT sätt att uttala), och de uttalar orden dessutom väldigt tydligt. Spanjorerna är lika bekväma av sig, har förvisso lite fler regler än ungrarna gällande betoning på stavelse, men vid undantag från regeln markeras det med en accent. Jäkligt smidigt för min del alltså gällande båda språken! Så, än har jag inte gett upp med ungerskan. Jag har bara funnit nya förebilder att se upp till när det känns tungt.
Wherever you go, there you are.
"I ran away to California for a week without telling anyone. I wanted to remove myself from everything, to see if I could work out some things in my head. But it actually created more problems. I learned it doesn't really work that way."
"How do you mean?"
"Just that if you can't figure out your problems in your present circumstances, you're probably not going to figure them out by running away from them."
"How do you mean?"
"Just that if you can't figure out your problems in your present circumstances, you're probably not going to figure them out by running away from them."
Humans of New York. Något av det bästa som hänt Facebook, och internet överhuvudtaget.
Dags att rekommendera en blogg
Jag upptäckte den nyss, men kommer sträckläsa den, givet att resten är lika fantastiskt som det jag hunnit läsa än så länge (två inlägg). Det är intressant, det berör, det är vackert. Språket liknar Joyce Carol Oates och Erlend Loe, ett språk som jag älskar för det har ett sådant flyt! Johan Forsberg: Samma vatten - i olika tankar. Gå in och läs vetja!
